Krister Renard, debattskrivandets okrönte kung, har äntligen börjat blogga! Och väl inne på hans sida läste jag hans första inlägg (första, om man bortser från ett kort "nu ska jag börja blogga"-inlägg), och då insåg jag varför jag läst varje artikel på hans hemsida (också den värd ett besök; http://gluefox.com).
Jag skriver detta korta inlägg för att välkomna herr Renard till bloggens värld - och för att uppmana alla mina trogna läsare att klicka på följande länk och läsa inlägget som fått titeln "Varde Mörker":
http://gluefox.blogspot.com/
Mycket nöje!
torsdag 21 februari 2008
måndag 11 februari 2008
The Village - bättre än folk tror.
Ivy Walker: When we are married, will you dance with me? I find dancing very agreeable. Why can you not say what is in your head?
Lucius Hunt: Why can you not stop saying what is in yours? Why must you lead, when I want to lead? If I want to dance I will ask you to dance. If I want to speak I will open my mouth and speak. Everyone is forever plaguing me to speak further. Why? What good is it to tell you you are in my every thought from the time I wake? What good can come from my saying that I sometimes cannot think clearly or do my work properly? What gain can rise of my telling you the only time I feel fear as others do is when I think of you in harm? That is why I am on this porch, Ivy Walker. I fear for your safety before all others. And yes, I will dance with you on our wedding night.
Lucius Hunt: Why can you not stop saying what is in yours? Why must you lead, when I want to lead? If I want to dance I will ask you to dance. If I want to speak I will open my mouth and speak. Everyone is forever plaguing me to speak further. Why? What good is it to tell you you are in my every thought from the time I wake? What good can come from my saying that I sometimes cannot think clearly or do my work properly? What gain can rise of my telling you the only time I feel fear as others do is when I think of you in harm? That is why I am on this porch, Ivy Walker. I fear for your safety before all others. And yes, I will dance with you on our wedding night.
onsdag 6 februari 2008
"...skriven av Jens Charlieson" - vad sägs?
Jag tror att det snart är dags för mig att skriva min första bok. Tanken har ju funnits där länge, flera böcker finns påbörjade men långtifrån avslutade, och nu undrar jag ifall det inte snart är dags på riktigt...
Nu, alltså, så kanske det kan börja närma sig ett ordentligt beslut! Men, här kommer det; det stora Men'et. Det finns ett men. Ordet "men" är en tidsödande speta i fingret och borde uteslutas ur vår vokabulär, men - där hade vi det igen - idag har jag ett men att säga:
Jag vill alltså skriva en bok, MEN:
Jag vet inte vad den ska handla om. Jag vet inte riktigt vad syftet med boken ska vara... Man vill ju inte bara lägga ner hundratals timmar på något som man bara gör för att göra något; det måste betyda något, det måste finnas ett syfte som är högre än mig själv. Varför ska jag skriva? Det är nog där skon egentligen klämmer - jag vill skriva men vet inte riktigt varför jag skulle göra det.
Därav detta inlägg - jag behöver hjälp! Så, kära läsare, skriv ett meddelande som svar på detta inlägg och berätta vad min första bok borde handla om! Det blir ditt uppdrag för veckan! Tillfället är gyllene: Vad behöver du veta? Om vad sitter du ibland och tänker "om det bara hade funnits en bok i ämnet..."? Ja, gyllene är ju tillfället!
Det finns bara en enda regel: Inget skönlitterärt, tack!
Nu, alltså, så kanske det kan börja närma sig ett ordentligt beslut! Men, här kommer det; det stora Men'et. Det finns ett men. Ordet "men" är en tidsödande speta i fingret och borde uteslutas ur vår vokabulär, men - där hade vi det igen - idag har jag ett men att säga:
Jag vill alltså skriva en bok, MEN:
Jag vet inte vad den ska handla om. Jag vet inte riktigt vad syftet med boken ska vara... Man vill ju inte bara lägga ner hundratals timmar på något som man bara gör för att göra något; det måste betyda något, det måste finnas ett syfte som är högre än mig själv. Varför ska jag skriva? Det är nog där skon egentligen klämmer - jag vill skriva men vet inte riktigt varför jag skulle göra det.
Därav detta inlägg - jag behöver hjälp! Så, kära läsare, skriv ett meddelande som svar på detta inlägg och berätta vad min första bok borde handla om! Det blir ditt uppdrag för veckan! Tillfället är gyllene: Vad behöver du veta? Om vad sitter du ibland och tänker "om det bara hade funnits en bok i ämnet..."? Ja, gyllene är ju tillfället!
Det finns bara en enda regel: Inget skönlitterärt, tack!
tisdag 5 februari 2008
Och vi välkomnar [nästan] alla som delar den uppfattningen...
Jag skulle vilja skriva ett inlägg om debatten som ägde rum på SVT igårkväll. Så jag loggade in på blogspot, satte fingrarna till tangenterna och... suckade. Igen? Ska jag verkligen skriva om det igen? Så många gånger har homoförespråkarna fått förklarat för sig hur det hela ligger till - att det faktiskt inte är så som de gång på gång lägger fram det i TV-sofforna - men mot bättre vetande så fortsätter de att lägga fram det på exakt samma sätt. Ska jag verkligen behöva rätta deras felsägningar? Igen?
Kan vi inte bara slå fast att argumenten de använder inte håller? Kan vi inte göra det, så att mina fingrar ska slippa slå på samma tangenter igen. Kan vi inte bara slå fast att argumenten är halva, bristfälliga, ogenomtänkta? Vad skönt det hade varit...
Istället tänkte jag rikta dagens inlägg till en artikel i Dagen, där det berättas om att Sten-Gunnar Hedin träffade IOGT-NTO's förbundsordförande Sven-Olov Carlsson. Ärendet gällde givetvis föreningens uteslutande av Åke Green, efter att en homosexuell medlem i nykterhetsrörelsen hört av sig och meddelat att han/hon inte riktigt gillar herr Greens medlemskap. Många bloggar har fyllt sina sidor angående denna åsiktsregistrering av en nykterhetsrörelse, jag ska därför göra mitt inlägg mycket kort genom att bjuda på ett citat från IOGT-NTO, hämtat ur deras officiella hemsida där de förklarar vem som är välkommen som medlem.
"IOGT-NTO är en föreningen för och av människor! Vi tror på individens orubbliga värde och på gemenskapens styrka, och vi välkomnar alla som delar den uppfattningen."
Och vi välkomnar alla som delar den uppfattningen. Herr Green har såvitt jag vet aldrig gjort avkall på individens orubbliga värde. Han har såvitt jag vet aldrig gjort avkall på gemenskapens styrka. Och nykterhetsrörelsen välkomnar alla som delar den uppfattningen.
Skönt! Försoningen är nära - Åke Green och IOGT-NTO are back together. Om nykterhetsförbundet står för sina ord, det vill säga.
Kan vi inte bara slå fast att argumenten de använder inte håller? Kan vi inte göra det, så att mina fingrar ska slippa slå på samma tangenter igen. Kan vi inte bara slå fast att argumenten är halva, bristfälliga, ogenomtänkta? Vad skönt det hade varit...
Istället tänkte jag rikta dagens inlägg till en artikel i Dagen, där det berättas om att Sten-Gunnar Hedin träffade IOGT-NTO's förbundsordförande Sven-Olov Carlsson. Ärendet gällde givetvis föreningens uteslutande av Åke Green, efter att en homosexuell medlem i nykterhetsrörelsen hört av sig och meddelat att han/hon inte riktigt gillar herr Greens medlemskap. Många bloggar har fyllt sina sidor angående denna åsiktsregistrering av en nykterhetsrörelse, jag ska därför göra mitt inlägg mycket kort genom att bjuda på ett citat från IOGT-NTO, hämtat ur deras officiella hemsida där de förklarar vem som är välkommen som medlem.
"IOGT-NTO är en föreningen för och av människor! Vi tror på individens orubbliga värde och på gemenskapens styrka, och vi välkomnar alla som delar den uppfattningen."
Och vi välkomnar alla som delar den uppfattningen. Herr Green har såvitt jag vet aldrig gjort avkall på individens orubbliga värde. Han har såvitt jag vet aldrig gjort avkall på gemenskapens styrka. Och nykterhetsrörelsen välkomnar alla som delar den uppfattningen.
Skönt! Försoningen är nära - Åke Green och IOGT-NTO are back together. Om nykterhetsförbundet står för sina ord, det vill säga.
onsdag 9 januari 2008
De gyllene tre
Att bestämma sig för vart man ska flytta är ingen lätt sak. Våndan inför beslutet om huruvida jag skulle flytta till en stad [uppsala] jag aldrig satt min fot i, gå en bibelskola [Livets Ords Bibelcenter] jag knappt hört talas om, i en församling [Livets Ord] jag aldrig besökt, som har en pastor [Ulf Ekman] jag aldrig hört - våndan inför det beslutet ligger fortfarande på första plats över svåra vägskäl. Och då ska man komma ihåg att det är jag som säger det - kungen av velighet.
Vid detta laget så finns en liten risk att någon ur denna bloggs enorma läsarkrets börjar känna sig träffad. Nästan som om jag har skrivit hela detta inlägg med en specifik person i tankarna. Men var bara lugn, Lina - det vore mig främmande att ens tänka tanken att röja din identitet. För mig är diskretion a och o.
Vid detta laget så finns en liten risk att någon ur denna bloggs enorma läsarkrets börjar känna sig träffad. Nästan som om jag har skrivit hela detta inlägg med en specifik person i tankarna. Men var bara lugn, Lina - det vore mig främmande att ens tänka tanken att röja din identitet. För mig är diskretion a och o.
Tre anledningar ska jag nog inte ge dig, men jag har nog tre bra tankar på lager, som kan hjälpa till i detta ditt beslutsfattande. Passande nog verkar alla tre tankarna passa väl med Märsta - nästan som om jag hade en dold agenda, nästan som om jag lät min åsikt påverka mina tankar. Men vara bara lugn; det vore mig främmande. :)
Japp, tankarna ligger på lager - säg bara till för goda (om än riktade) råd med antalet tre.
(Som vår käre far hade sagt på rim; alla goda ting är tre)
onsdag 19 december 2007
Hjärntvättade är vi allihopa…
Varje människa, i varje stad eller by, i varje land, i varje världsdel, på varje kontinent över hela vår jord är hjärntvättade. Och hjärntvätten fortsätter varje dag. Jag är oerhört hjärntvättad. Och även du. Hitler var hjärntvättad och Martin Luther King var lika hjärntvättad – men av helt olika personer, av helt olika föredömen. Så dagens tips måste bli: försök inte undvika hjärntvätt. Det är omöjligt. Som att hålla sig varm i en isvak eller torr i ösregn. Försök inte undvika hjärntvätt. Välj vem som tvättar dig.
onsdag 8 augusti 2007
Humanisternas bristande objektivitet förvånar.
Följande text är repliken som sändes till Aftonbladet Debatt efter Humanisternas artikel på följande länk http://www.aftonbladet.se/vss/debatt/story/0,2789,1135675,00.html.
-----------
Humanisternas ordförande, Christer Sturmark, skrev på Aftonbladet 2007-08-08 om det förskräckliga i att låta Plymouthbröderna i Smålandsstenar starta friskola. Jag kan förstå deras skepsis. Tyvärr vet jag väldigt lite om just den rörelsen men så fort humanisterna höjer sin röst så höjer jag ögonbrynen - av flera anledningar. Framför allt på grund av den enorma brist på objektivitet som flödar från en rörelse vars lovprisade gud tycks kallas "fakta".
Det här med fakta är lite intressant i sammanhanget eftersom det väcker många följdfrågor. Faktan som en gång i tiden sade att jorden är platt säger idag att den är rund, och jag tror att det sistnämnda stämmer bättre in på verkligheten. I slutet på artonhundratalet och under nittonhundratalets första hälft så sade faktan att människan är ett resultat av mångmiljonårig evolution. Idag vet man att det säkerligen har förekommit evolution inom arterna, men merparten av dagens forskare ägnar Darwins teorier om cell-fisk-apa-människa ungefär lika mycket uppmärksamhet som jorden-är-platt.
På Humanisternas officiella hemsida så skriver de om den befriade människan, och de menar att de vill "befria människor från ... religiösa skuld- och skamkomplex". De är mer kristna än de tror - jag är ganska säker på att det är vad Jesus kom för att göra. Vidare skriver de att de vill befria människor från tron på "gudomliga hot och straff". Ännu en gång slås man av deras bristande intresse för fakta. Nu ska jag inte gå in på diskussionen om huruvida det förekommer hot om straff från gudomligt håll (en diskussion jag förvisso gärna hade tagit), men låt mig uttrycka det såhär:
Humanisterna är väldigt tydliga i sin ståndpunkt att det inte finns någon Gud och att det därför inte finns något hot eller straff. (Poängteras bör kanske att jag visserligen inte hört eller läst dem uttala rakt ut att Gud inte finns, men ett totalt avståndstagande från att låta honom påverka vår vardag och vår moral kan knappast tolkas på något annat sätt). Det är något som de bara vet. Den totala frånvaron av ödmjukhet i en fråga som har gäckat mänskligheten sedan dess födelse är anmärkningsvärd. Argumentet? Vetenskapen. Och däri ligger problemet.
Vetenskapen är väldigt spännande och intressant, men den har en tydlig begränsning - den är totalt begränsad till att enbart utforska det fysiska. Men om den där eventuella guden med det eventuella hotet om det eventuella straffet finns så är han en andlig varelse - inte i första hand en fysisk. Den eventuella gudens eventuella himmel med alla eventuella änglar och dess eventuella sagolika glädje är en andlig värld - inte en fysisk.
Vad betyder detta? Det betyder att vetenskapen är totalt exkluderad i en diskussion om Guds vara eller icke vara. Det är sant att vetenskapen aldrig kan bevisa att Gud finns - men det är lika sant att den inte kan bevisa att Gud inte finns.
Detta innebär att Ni, humanisterna, vill "befria människor från tron på gudomliga hot och straff" - trots att Ni egentligen inte har någon aning om huruvida detta finns eller ej. Jag tror att Ni håller med mig när jag säger att om sådana saker nu skulle finnas så borde det ligga i allas intresse att få veta det. Vad Ni egentligen säger är att Ni vill vända människor, inte till fakta eller vetenskapligt bevisad sanning, utan bort ifrån vad Ni högst personligt tror inte existerar. Vetenskapens frånvaro i ämnet förvandlar er "befrielserörelse" till en önskan att få samhället att stryka medhårs i era gissningar. Kanske har ni gissat rätt. Men bara kanske.
Istället för att helt stänga dörren för vad vi inte känner till så borde vi uppmuntra våra barn att vara nyfikna, att utforska, att tänka själva, att - som Ni skrev - tänka kritiskt. Det var ju faktiskt ett kritiskt tänkande som gick emot vad gårdagens vetenskap sade och lät hela mänskligheten veta att vibodde på ett klot. Kanske kan ett kritiskt tänkande se vetenskapens begränsning och förstå att det faktiskt måste finnas mer än materia, att ett hjärta är mer än en blodpump, tårar mer än saltvatten, skratt mer än ljud och kärlek mer än ett ord. En människas död är en större tragedi än att kött blir till jord, och ett barn som föds är ett större mirakel än att hosta upp en köttbit vid matbordet.
För att använda era egna avslutande ord: "Ge dessa barn en chans att upptäcka världen som den är!"
Jens Charlieson
-----------
Humanisternas ordförande, Christer Sturmark, skrev på Aftonbladet 2007-08-08 om det förskräckliga i att låta Plymouthbröderna i Smålandsstenar starta friskola. Jag kan förstå deras skepsis. Tyvärr vet jag väldigt lite om just den rörelsen men så fort humanisterna höjer sin röst så höjer jag ögonbrynen - av flera anledningar. Framför allt på grund av den enorma brist på objektivitet som flödar från en rörelse vars lovprisade gud tycks kallas "fakta".
Det här med fakta är lite intressant i sammanhanget eftersom det väcker många följdfrågor. Faktan som en gång i tiden sade att jorden är platt säger idag att den är rund, och jag tror att det sistnämnda stämmer bättre in på verkligheten. I slutet på artonhundratalet och under nittonhundratalets första hälft så sade faktan att människan är ett resultat av mångmiljonårig evolution. Idag vet man att det säkerligen har förekommit evolution inom arterna, men merparten av dagens forskare ägnar Darwins teorier om cell-fisk-apa-människa ungefär lika mycket uppmärksamhet som jorden-är-platt.
På Humanisternas officiella hemsida så skriver de om den befriade människan, och de menar att de vill "befria människor från ... religiösa skuld- och skamkomplex". De är mer kristna än de tror - jag är ganska säker på att det är vad Jesus kom för att göra. Vidare skriver de att de vill befria människor från tron på "gudomliga hot och straff". Ännu en gång slås man av deras bristande intresse för fakta. Nu ska jag inte gå in på diskussionen om huruvida det förekommer hot om straff från gudomligt håll (en diskussion jag förvisso gärna hade tagit), men låt mig uttrycka det såhär:
Humanisterna är väldigt tydliga i sin ståndpunkt att det inte finns någon Gud och att det därför inte finns något hot eller straff. (Poängteras bör kanske att jag visserligen inte hört eller läst dem uttala rakt ut att Gud inte finns, men ett totalt avståndstagande från att låta honom påverka vår vardag och vår moral kan knappast tolkas på något annat sätt). Det är något som de bara vet. Den totala frånvaron av ödmjukhet i en fråga som har gäckat mänskligheten sedan dess födelse är anmärkningsvärd. Argumentet? Vetenskapen. Och däri ligger problemet.
Vetenskapen är väldigt spännande och intressant, men den har en tydlig begränsning - den är totalt begränsad till att enbart utforska det fysiska. Men om den där eventuella guden med det eventuella hotet om det eventuella straffet finns så är han en andlig varelse - inte i första hand en fysisk. Den eventuella gudens eventuella himmel med alla eventuella änglar och dess eventuella sagolika glädje är en andlig värld - inte en fysisk.
Vad betyder detta? Det betyder att vetenskapen är totalt exkluderad i en diskussion om Guds vara eller icke vara. Det är sant att vetenskapen aldrig kan bevisa att Gud finns - men det är lika sant att den inte kan bevisa att Gud inte finns.
Detta innebär att Ni, humanisterna, vill "befria människor från tron på gudomliga hot och straff" - trots att Ni egentligen inte har någon aning om huruvida detta finns eller ej. Jag tror att Ni håller med mig när jag säger att om sådana saker nu skulle finnas så borde det ligga i allas intresse att få veta det. Vad Ni egentligen säger är att Ni vill vända människor, inte till fakta eller vetenskapligt bevisad sanning, utan bort ifrån vad Ni högst personligt tror inte existerar. Vetenskapens frånvaro i ämnet förvandlar er "befrielserörelse" till en önskan att få samhället att stryka medhårs i era gissningar. Kanske har ni gissat rätt. Men bara kanske.
Istället för att helt stänga dörren för vad vi inte känner till så borde vi uppmuntra våra barn att vara nyfikna, att utforska, att tänka själva, att - som Ni skrev - tänka kritiskt. Det var ju faktiskt ett kritiskt tänkande som gick emot vad gårdagens vetenskap sade och lät hela mänskligheten veta att vibodde på ett klot. Kanske kan ett kritiskt tänkande se vetenskapens begränsning och förstå att det faktiskt måste finnas mer än materia, att ett hjärta är mer än en blodpump, tårar mer än saltvatten, skratt mer än ljud och kärlek mer än ett ord. En människas död är en större tragedi än att kött blir till jord, och ett barn som föds är ett större mirakel än att hosta upp en köttbit vid matbordet.
För att använda era egna avslutande ord: "Ge dessa barn en chans att upptäcka världen som den är!"
Jens Charlieson
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
